AIK har i ett öppet brev riktat skarp kritik mot Tillväxtverket efter myndighetens beslut att återkräva 5,8 miljoner kronor i pandemistöd, enligt uppgifter från Fotbollskanalen. Klubben beskriver myndighetens bedömning som "häpnadsväckande", "omöjlig att förstå" och anser att beslutet grundas på en felaktig analys av AIK:s ekonomi för perioden 2015–2019.

I brevet ifrågasätter AIK Tillväxtverkets val av nyckeltal och menar att eget kapital inte tagits med i beräkningen. Klubben framhäver att spelartransfers, däribland försäljningen av Alexander Isak till Borussia Dortmund 2017 – en affär som inbringade AIK uppskattningsvis 8,6 miljoner euro och länge stod som en av de mest lönsamma spelaraffärerna i svensk fotbolls historia – är en central och förväntad inkomstkälla för svensk klubbfotboll och en konsekvens av långsiktiga satsningar på spelarutveckling. AIK skriver vidare att Tillväxtverkets syn på transfers som något utanför kärnverksamheten är felaktig och pekar på vad man kallar en inkonsekvent bedömning jämfört med andra klubbar.

Kritiken från AIK är inte unik i sitt slag. Flera svenska fotbollsklubbar har under de senaste åren hamnat i konflikt med Tillväxtverket rörande pandemistöd, och frågan om hur transferintäkter ska klassificeras i myndighetens bedömningar har varit återkommande i branschen. Svensk Elitfotboll (SEF), som organiserar klubbarna i Allsvenskan och Superettan, har tidigare lyft problematiken med att statliga stödkriterier inte är anpassade efter fotbollsekonomins särdrag, där oregelbundna men strukturellt förväntade transferintäkter utgör en fundamental del av affärsmodellen.

Det faktum att Tillväxtverket pekar på en negativ ekonomisk trend från och med 2017 är anmärkningsvärt med tanke på att det var just 2017 som Isak-affären genomfördes – en transaktion som normalt sett skulle ha stärkt klubbens ekonomi avsevärt. AIK:s argument att myndigheten missat att väga in eget kapital och soliditet får därmed extra tyngd i ljuset av hur transferintäkter bokföringsmässigt kan skapa ojämna resultat mellan räkenskapsår.

För att bemöta myndighetens slutsats redovisar AIK flera nyckeltal: ett sammanlagt rörelseresultat om 20,9 miljoner kronor för perioden 2015–2019, en ackumulerad vinst på 34,7 miljoner kronor på sista raden och att nettoresultatet visade vinst i tre av fem bokslut. Klubben uppger också att soliditeten under perioden varierat mellan 39 och 61,3 procent, och att soliditeten vid bokslutet 2019 var 49,5 procent. AIK menar att dessa siffror visar på långsiktig hållbarhet och att tillfälliga nedgångar inte utesluter att klubben är berättigad till kompensatoriskt stöd.

Tillväxtverket motiverade återkravet med bedömningen att AIK:s ekonomiska svårigheter inte var tillfälliga utan att klubben redan före pandemin visat problem som enligt myndigheten strider mot kriterierna för stödet, som är avsett för långsiktigt livskraftiga företag. Fotbollskanalen noterar dessutom att Tillväxtverket pekat på en negativ trend i AIK:s ekonomi från och med 2017.

AIK fortsätter i sitt brev att ifrågasätta själva utgångspunkten för återkravet och jämför sin ekonomiska ställning med andra svenska klubbar. Klubben argumenterar för att branschspecifika förutsättningar, där spelarförsäljningar är en normal intäktskälla, borde ha beaktats i myndighetens bedömning.

Uppsättningen av denna rapportering baseras på Fotbollskanalens rapportering från tidigare denna vecka.