AIK:s värdeökning är betydande

AIK:s nyförvärv har enligt CIES ökat med 659 miljoner kronor i värde under de senaste fem åren. Det framgår av Aftonbladets genomgång av forskningscentrets rapport om klubbars spelarhandel.

Det är en stark siffra. Framför allt visar den att AIK:s värvningar sammantaget har utvecklats åt rätt håll ekonomiskt enligt CIES modell. Det handlar inte bara om vilka summor klubben har fått vid genomförda försäljningar. Beräkningen omfattar också skillnaden mellan inköpspris och uppskattat nuvarande marknadsvärde för spelare som fortfarande är kvar.

Därför ska 659 miljoner inte läsas som pengar som redan har landat på AIK:s konto. En del av värdeökningen kan vara realiserad genom försäljningar. En annan del kan finnas kvar som ett beräknat värde i spelartruppen. Det är en viktig skillnad, särskilt när siffran används för att bedöma hur framgångsrik en klubb har varit på transfermarknaden.

Men oavsett metodens begränsningar är plusresultatet relevant. I svensk fotboll är möjligheten att hitta, utveckla och sälja spelare central. CIES siffror pekar på att AIK har skapat ett betydande ekonomiskt värde genom sina rekryteringar.

Stockholmstabellen är mindre behaglig

Problemet är konkurrensen närmast omkring oss. Aftonbladet redovisar att Hammarbys nyförvärv har ökat med 894 miljoner kronor och Djurgårdens med 704 miljoner. AIK:s 659 miljoner räcker därmed bara till tredje plats bland de tre stora Stockholmsklubbarna i jämförelsen.

Skillnaden upp till Hammarby är 235 miljoner kronor. Upp till Djurgården fattas 45 miljoner. Det senare avståndet är litet i sammanhanget, men ordningen är ändå irriterande för alla som ser AIK som Stockholms ledande klubb.

Samtidigt ger siffrorna en mer nyanserad bild än ett enkelt underbetyg. AIK är inte långt efter Djurgården och har, precis som rivalerna, byggt ett stort positivt värde. Det här är alltså inte ett tecken på havererad rekrytering. Snarare visar jämförelsen att Stockholmsklubbarna har lyckats väl, men att AIK ännu inte toppar den interna kampen.

Det är där rapporten blir intressant ur ett AIK-perspektiv. Plus 659 miljoner är tillräckligt bra för att bekräfta att arbetet har skapat värde. Samtidigt är det inte tillräckligt för att slå sig för bröstet. När två lokala konkurrenter ligger före finns ett tydligt förbättringsområde.

CIES mäter mer än försäljningsintäkter

Metoden måste finnas med i varje seriös läsning av rankningen. Enligt Aftonbladet kombinerar CIES skillnaden mellan betalda och erhållna övergångssummor med utvecklingen i uppskattat marknadsvärde för spelare som ännu inte har sålts.

Det innebär att resultatet kan förändras utan att en klubb genomför en försäljning. Ett stigande beräknat marknadsvärde kan stärka siffran, medan en värdeminskning kan dra ned den. Real Madrid nämns som ett tydligt exempel på hur modellen fungerar: klubbens resultat påverkas kraftigt av att Kylian Mbappé värvades utan övergångssumma.

Samma försiktighet behövs när AIK:s resultat bedöms. Ett uppskattat spelarvärde är en tillgång på papperet, inte en garanterad framtida intäkt. Först när en affär genomförs vet klubben vad marknaden faktiskt är beredd att betala. Rapporten säger därför mycket om potential och tidigare värdeutveckling, men mindre om hur mycket pengar som säkert kan användas till nästa truppbygge.

Aftonbladets presentation av siffrorna är ändå nyttig. Den lyfter blicken från enskilda uppmärksammade affärer och granskar ett helt femårsutfall. Det är mer relevant än att döma en transferstrategi efter en enda fullträff eller felsatsning.

Manchester United visar den andra ytterligheten

Den internationella jämförelsen ger dessutom perspektiv. Manchester Uniteds nyförvärv har enligt rapporten minskat med drygt 4,5 miljarder kronor i värde. Endast saudiska Al-Hilal redovisas med ett sämre resultat, minus 5,6 miljarder.

I toppen finns Eintracht Frankfurt och Real Madrid, båda på omkring plus 5,9 miljarder kronor. Eintracht Frankfurts utfall består enligt Aftonbladet till drygt hälften av värde från redan genomförda försäljningar, medan resten ligger i spelare som fortfarande har kontrakt.

AIK verkar förstås i en helt annan ekonomisk verklighet. Ändå är grundfrågan densamma: varje värvning måste antingen hjälpa laget, utvecklas ekonomiskt eller helst göra båda delarna. Ett högt beräknat truppvärde har begränsad betydelse om det inte kan omsättas i resultat eller framtida intäkter.

För AIK är slutsatsen därför dubbel. Klubben har enligt CIES byggt betydande värden under femårsperioden. Men när Hammarby och Djurgården fortfarande ligger före finns det ingen anledning att vara nöjd. Nästa steg måste vara att både behålla den positiva utvecklingen och bli bättre på att omvandla värdet till sportslig kraft och faktiska affärer.

Sammanfattning:

CIES beräknar att AIK:s nyförvärv har ökat med 659 miljoner kronor i värde på fem år, men Hammarby och Djurgården ligger före. Det är ett styrkebesked med en tydlig brasklapp: värderingar är inte pengar på banken, och i Stockholmstabellen återstår fortfarande mark att ta.